Créole martiniquais
tounen
Egzanp — 54 egzanp (Paj 2 sou 3)
Egzanp
-
OpenAI sé té an loutoupriz ki tounen an asosiyasion, dépi avan mwa maws 2019 é ki pa ka travay pou lajan.
Sous : Restog
-
Sé 25 satélit-la, pou di lavérité, pa ka tounen an menm tan épi boul laté a. Yo tout la fiks.
Sous : Restog
-
An kanno ki anlè lanmè-a ka tounen osi épi boul latè a. Kanno-tala ka pasé anba tras pasaj sé satélit-la.
Sous : Restog
-
Fok ou té maré’y pou’w té tounen viré.
Sous : Restog
-
Mé anlo sipòtè, tounen ves-yo pou vini Brézilien.
Sous : Kreyolad
-
Mé diab-la ka bat latjé’y kon i lé, «El Diablo» ka tounen tet tout fanm,jik sèten nonm (ki ja enmen nonm) pri an sa.
Sous : Kreyolad
-
Dan an moman yo té tounen, pa ranmasè tinet kon avan mé «ranmasè wawet» pou 1100 €ro.
Sous : Kreyolad
-
Ni sa ki tounen ek ki fésé an kout zié anlè mwen.
Sous : Kreyolad
-
– Sé pa anni di lajénes, lajénes ek toudi kon an jennfanm yo tounen dan an bal.
Sous : Kreyolad
-
Jédi oswè tout Matinik té ni zé yo tounen pabò estad «Piè Aliker» pou té soutni lé Matinino.
Sous : Kreyolad
-
Mé ou sé di sa ki té an tjèkoko yè, tounen lelmi jòdi.
Sous : Kreyolad
-
Pres di tòn pwéson tounen vant-blan pas wawet-la toufé yo.
Sous : Kreyolad
-
Adan tout sé boug-tala ki tounen pabò l’Érop la, man jwenn an Matinitjé ki di mwen:
Sous : Kreyolad
-
I tounen adwet lè i rivé anba mòn-la. — Il tourna à droite lorsqu’il arriva au pied de la colline
-
Maré kon kolé-dé dèyè volan-yo, yo té konnet tounen toupi. — Attachés à leur volant comme des homosexuels, ils savaient l'art de tourner en rond.
-
Mòso pa mòso, pawol-la tounen lachè, mak andidan kò-a, tras nan mémwè. — Petit à petit, la parole se fit chair, empreintes dans le corps, traces dans la mémoire.
-
I ka profité pou tounen anlè koy menm, ped tan'y, fè an bas-tet kon tout moun. — Il profite pour buller, pour somnoler, pour paresser, pour faire aussi la sieste comme tout le monde.
-
Annou tounen-viré sijé-a, annou dékatiyé'y
-
Sé satélit-la ka pran 107 minit pou yo tounen alantou boul latè a.
-
Lè yo ka tounen alantou latè-a, yo ka pasé anlè sé dé pòl la, pòl nòr épi pòl sid.